Hur antibiotika påverkar ditt barns hälsa: Vad föräldrar behöver veta

Sammanfattning:

  • Antibiotika kan vara avgörande för att behandla infektioner men kan också påverka långsiktig hälsa.
  • Olika antibiotika har olika effekter på tarmbakterier.
  • Att förstå deras inverkan hjälper föräldrar att fatta välgrundade beslut med läkare.
  • Vissa negativa effekter kan minskas genom strategier som amning och probiotika.

Som förälder vill du det bästa för ditt barns hälsa. Antibiotika kan vara livräddande vid behandling av infektioner, men de påverkar också balansen av bakterier i ditt barns tarm. Tarmmikrobiomet, som består av biljoner bakterier, spelar en viktig roll för matsmältning, immunitet och allmän hälsa. När antibiotika dödar skadliga bakterier kan de också utplåna nyttiga, vilket leder till obalans.

Förändringar i tarmmikrobiomet har kopplats till framtida hälsoproblem, såsom immun- och metabola störningar [1],[2]. Det är därför det är viktigt att förstå hur antibiotika fungerar och hur man minimerar eventuella negativa effekter. I den här artikeln kommer vi att täcka:

  • Hur de påverkar tarmhälsan.
  • Långsiktiga hälsoeffekter.
  • När antibiotika är nödvändigt för barn.
  • Skillnaderna mellan olika antibiotika och hur de fungerar.
  • Sätt att minska negativa effekter.

Hur antibiotika påverkar ditt barns tarmhälsa

Tarmmikrobiomet hjälper till med matsmältningen, immunförsvaret och skyddar mot infektioner [4],[5],[6],[7]. När antibiotika stör denna balans kan de leda till kort- och långtidseffekter. ‍

Kortsiktiga effekter

  • Minskade goda bakterier: Vissa antibiotika sänker nivåerna av nyttiga bakterier som Bifidobacterium , vilket är viktigt för tarmhälsa [8]. Till exempel kan amoxicillin, ett vanligt antibiotikum, minska dessa bakterier och tillåta skadliga att växa [9].
  • Obalans i tarmbakterier: Bredspektrumantibiotika, som riktar sig mot många bakterietyper, kan avsevärt störa tarmmikrobiomet [1],[3].
  • Tillväxtfördröjningar: Studier tyder på att antibiotikaexponering i spädbarnsåldern kan bromsa tillväxten, särskilt hos pojkar, under de första sex åren av livet [10].

Långtidseffekter

  • Högre risk för astma och allergier: Tidig antibiotikaanvändning har kopplats till en ökad risk för astma och allergier på grund av dess effekt på immunsystemets utveckling [11],[12],[13].
  • Ökad risk för fetma: Barn som exponeras för antibiotika tidigt i livet är mer benägna att gå upp i övervikt eller utveckla metabola problem på grund av förändringar i tarmbakterier [1],[14],[15].
  • Högre risk för inflammatoriska sjukdomar: Vissa studier visar ett samband mellan antibiotikaanvändning i spädbarnsåldern och en större risk för inflammatoriska sjukdomar som Crohns sjukdom senare i livet [16].

Vill du lära dig mer om Alba och barns tarmhälsa? Se våra gratis Instagram Lives med experter på barnhälsa.

Varför tar vi antibiotika tidigt i livet

Även om antibiotika har potentiella biverkningar, är de ibland nödvändiga för att behandla allvarliga infektioner. Här är några viktiga situationer där antibiotika används:

  • Under graviditet: Gravida kvinnor kan behöva antibiotika för infektioner som urinvägsinfektioner eller bakteriell vaginos, som annars kan skada barnet [17],[18],[19].
  • Under förlossningen: Många kvinnor får antibiotika under förlossningen för att förhindra grupp B Streptococcus (GBS)-infektion hos nyfödda. Detta är vanligt, med cirka 25 % av mammorna som får antibiotika vid födseln [2],[20].
  • Efter födseln: Spädbarn, särskilt för tidigt födda barn, kan behöva antibiotika för att behandla infektioner som luftvägs- eller hudinfektioner. Även om de är nödvändiga för överlevnad, kan dessa antibiotika störa tarmbakterier i månader [1],[8],[21],[23],[24].

Olika antibiotika har olika effekt

Som vi har diskuterat är antibiotika en viktig del av vården i det tidiga livet, avgörande för att förebygga och behandla infektioner under graviditet, förlossning och spädbarn. Men inte alla antibiotika påverkar ditt barns utvecklande tarmmikrobiom på samma sätt. I det här avsnittet kommer vi att fördjupa oss i hur olika antibiotika påverkar tarmhälsan , och utrustar dig med kunskap för att fatta bemyndigade beslut tillsammans med din vårdgivare.

Bredspektrumantibiotika

Bredspektrumantibiotika är kraftfulla mediciner som används för att behandla infektioner när den specifika typen av bakterier som orsakar sjukdomen inte är känd. Även om de är effektiva mot ett brett spektrum av patogener, riskerar de också att störa de nyttiga bakterierna i ditt barns tarm, vilket kan rubba den känsliga balansen i tarmmikrobiomet som är avgörande för den allmänna hälsan.

  • Makrolider (t.ex. erytromycin, azitromycin) : Dessa ordineras ofta eftersom de verkar mot många typer av bakterier. De kan dock förändra tarmens bakterielandskap avsevärt. Denna störning kan leda till långsiktiga hälsoproblem för ditt barn, såsom en ökad risk att utveckla astma och problem relaterade till viktökning [1],[9].
  • Cefalosporiner (t.ex. cefuroxim, cefalexin) : Liksom makrolider behandlar dessa antibiotika ett brett spektrum av infektioner och kan avsevärt störa olika bakterier i tarmen. Detta kan leda till långvariga effekter på ditt barns hälsa. En anmärkningsvärd studie från Finland visade på ett starkt samband mellan användning av cefalosporin och en ökad risk för Crohns sjukdom, särskilt hos pojkar [1],[16].
  • Tetracykliner (t.ex. doxycyklin, tetracyklin) : Dessa antibiotika används ofta för att behandla luftvägs-, hud- och urinvägsinfektioner [25]. Men de kan förändra sammansättningen av tarmmikrobiomet, vilket leder till en överväxt av opportunistiska patogener [25].

Antibiotika med smalt spektrum

Antibiotika med smalt spektrum är utformade för att specifikt rikta in sig på vissa typer av bakterier, vilket gör att de generellt sett är mindre benägna att störa ditt barns tarmmikrobiom jämfört med bredspektrumantibiotika.

  • Penicilliner (t.ex. penicillin G, amoxicillin) : Penicilliner är bland de mest använda smalspektrumantibiotika och är specifikt effektiva mot grampositiva bakterier, såsom Streptococcus och Staphylococcus arter. Dessa bakterier är ofta ansvariga för halsinfektioner, hudinfektioner och vissa former av lunginflammation. Eftersom penicilliner är riktade, är de generellt mindre störande för tarmens naturliga flora jämfört med bredspektrumantibiotika [1],[21]. Även om de fortfarande kan påverka mikrobiomet, är förändringarna vanligtvis mindre allvarliga och försvinner snabbare [1],[22].

Hur antibiotika fungerar

Antibiotika hjälper till att bekämpa bakterieinfektioner genom att rikta in sig på olika delar av bakterier för att antingen döda dem eller stoppa deras tillväxt. Här är en enklare uppdelning av hur antibiotika gör sitt jobb:

  • Cellväggshämmare : Vissa antibiotika, som penicillin och cefalosporiner, hindrar bakterier från att bygga sina cellväggar. Utan en stark cellvägg kan bakterier inte överleva. Detta är särskilt användbart för att behandla infektioner som halsfluss [26], [27].
  • Proteinsyntesinhibitorer : Antibiotika som makrolider, tetracykliner och aminoglykosider stoppar bakterier från att tillverka proteiner som de behöver för att växa och föröka sig. Makrolider blockerar proteintillverkningsprocessen, tetracykliner hindrar proteiner från att byggas ordentligt och aminoglykosider får bakterier att göra skadade proteiner, vilket kan döda dem [26], [27].
  • DNA-syntesinhibitorer : Antibiotika som ciprofloxacin (en typ av fluorokinolon) hindrar bakterier från att kopiera sitt DNA, som de behöver för att reproducera. Detta hindrar infektionen från att spridas [26], [27].
  • Cellmembranstörande ämnen : Vissa antibiotika skapar hål i bakteriernas yttre membran, vilket gör att de läcker ut viktiga ämnen och dör. Denna metod är användbar för att bekämpa tuffare bakterier som motstår andra antibiotika [26].
  • Folatmetabolismhämmare : Antibiotika som sulfonamider stoppar bakterier från att använda folat, ett vitamin de behöver för att göra DNA och dela sig. Genom att blockera denna process förhindrar sulfonamider bakterier från att växa [26], [27].

Att veta hur dessa antibiotika fungerar hjälper läkare att välja den bästa behandlingen för varje infektion, samtidigt som skadorna på friska bakterier i kroppen minimeras.

Minska de negativa effekterna av antibiotika

Antibiotika kan ha stor effekt på ditt barns tarmhälsa, särskilt när de är små. Det finns dock sätt att hjälpa till att stödja deras tarm:

  • Amning : Bröstmjölk innehåller humanmjölkoligosackarider (HMOs), som hjälper till att mata bra bakterier som bifidobakterier [28]. Det stöder också ditt barns immunförsvar och stärker naturligt tarmhälsa [29],[30].
  • Probiotiska kosttillskott : Probiotika kan vara till hjälp, särskilt för spädbarn födda med kejsarsnitt eller de som har fått antibiotika. De hjälper till att återställa en hälsosam balans av tarmbakterier [29],[31]. Kontrollera alltid med din läkare för att hitta det bästa alternativet.
  • Fekal mikrobiotatransplantation (FMT) : Denna behandling studeras som ett sätt att återställa tarmbakterier hos spädbarn som föds med kejsarsnitt [32]. Mer forskning behövs för att bekräfta dess säkerhet och effektivitet.
  • Skräddarsydda prebiotika : För spädbarn som får mjölkersättning kan speciella prebiotika hjälpa till att efterlikna de tarmskyddande effekterna av bröstmjölk och stödja en hälsosam mikrobiom [33],[34].

Viktiga takeaways för föräldrar

  • Antibiotika är kraftfulla och livräddande: De är avgörande när de behövs men kan ha bestående effekter på tarmhälsan.
  • Olika antibiotika har olika effekter: Vissa stör tarmbakterier mer än andra.
  • Medvetenhet leder till bättre beslut: Att förstå antibiotika hjälper dig att samarbeta med ditt barns läkare för att välja det säkraste alternativet.
  • Du kan minska biverkningar: Strategier som amning och probiotika kan stödja en frisk tarm efter antibiotikaanvändning.

Genom att hålla dig informerad kan du göra de bästa valen för ditt barns hälsa och se till att de får fördelarna med antibiotika samtidigt som du minimerar riskerna.

[1] K. Korpela et al., "Tarmmikrobiomet är relaterat till livstidsanvändning av antibiotika hos finska förskolebarn," Nature Communications, vol. 7, 2016, doi: 10.1038/ncomms10410.

[2] C. Jian, N. Carpén, O. Helve, WM de Vos, K. Korpela och A. Salonen, "Tarmmikrobiota i tidigt liv och dess koppling till metabolisk hälsa hos barn: Perspektiv på ekologiska drivkrafter och behov av kvantitativt tillvägagångssätt," EBioMedicine, vol. 69, 2021, doi: 10.1016/j.ebiom.2021.103475.

[3] H. Neuman, P. Forsythe, A. Uzan, O. Avni och O. Koren, "Antibiotika i tidigt liv: dysbios och skadan som gjorts," FEMS Microbiology Reviews, vol. 42, nr. 4, s. 489–499, 2018, doi: 10.1093/femsre/fuy018.

[4] WM De Vos, H. Tilg, M. Van Hul och PD Cani, "Gut microbiome and health: Mechanistic insights," Gut, s. 1020–1032, 2022, doi: 10.1136/gutjnl-2021-326789.

[5] K. Hou et al., "Microbiota in health and diseases," Signal Transduction and Targeted Therapy, vol. 7, nr. 1, 2022, doi: 10.1038/s41392-022-00974-4.

[6] JL Round och SK Mazmanian, "Tarmmikrobiomet formar tarmens immunsvar under hälsa och sjukdom," Nature Reviews Immunology, vol. 9, nr. 5, s. 313–323, 2009, doi: 10.1038/nri2515.

[7] Y. Jiao, L. Wu, ND Huntington och X. Zhang, "Crosstalk between gut microbiota och medfödd immunitet och dess implikation i autoimmuna sjukdomar," Frontiers in Immunology, vol. 11, nr. Februari, s. 1–15, 2020, doi: 10.3389/fimmu.2020.00282.

[8] F. Fouhy et al., "High-throughput sekvensering avslöjar den ofullständiga, kortsiktiga återhämtningen av spädbarns tarmmikrobiota efter parenteral antibiotikabehandling med ampicillin och gentamicin," Antimicrobial Agents and Chemotherapy, vol. 56, nr. 11, s. 5811–5820, 2012, doi: 10.1128/AAC.00789-12.

[9] K. Korpela et al., "Antibiotika i tidiga liv associerar med specifika tarmmikrobiotasignaturer i en blivande longitudinell spädbarnskohort," Pediatric Research, vol. 88, nr. 3, s. 438–443, 2020, doi: 10.1038/s41390-020-0761-5.

[10] A. Uzan-Yulzari et al., "Neonatal antibiotikaexponering försämrar barntillväxt under de första sex åren av livet genom att störa intestinal mikrobiell kolonisering," Nature Communications, vol. 12, nr. 1, 2021, doi: 10.1038/s41467-020-20495-4.

[11] J. Penders, I. Kummeling och C. Thijs, "Användning av antibiotika för spädbarn och risk för väsande andning och astma: En systematisk översikt och metaanalys," European Respiratory Journal, vol. 38, nr. 2, s. 295–302, 2011, doi: 10.1183/09031936.00105010.

[12] S. Akagawa och K. Kaneko, "Tarmmikrobiota och allergiska sjukdomar hos barn," Allergology International, vol. 71, nr. 3, s. 301–309, 2022, doi: 10.1016/j.alit.2022.02.004.

[13] L. Hoskin-Parr, A. Teyhan, A. Blocker och AJW Henderson, "Antibiotikaexponering under de första två åren av livet och utveckling av astma och andra allergiska sjukdomar med 7,5 år: Ett dosberoende förhållande," Pediatric Allergy and Immunology, vol. 24, nr. 8, s. 762–771, 2013, doi: 10.1111/pai.12153.

[14] CM Stark, A. Susi, J. Emerick och CM Nylund, "Antibiotika och syradämpande mediciner under tidig barndom är förknippade med fetma," Gut, vol. 68, nr. 1, s. 62–69, 2019, doi: 10.1136/gutjnl-2017-314971.

[15] SA Miller, RKS Wu och M. Oremus, "Sambandet mellan antibiotikaanvändning i spädbarn och barndom övervikt eller fetma: En systematisk översikt och metaanalys," Obesity Reviews, vol. 19, nr. 11, s. 1463–1475, 2018, doi: 10.1111/obr.12717.

[16] L. Virta, A. Auvinen, H. Helenius, P. Huovinen och K. Kolho, "Sambandet mellan upprepad exponering för antibiotika med utvecklingen av pediatrisk Crohns sjukdom - En rikstäckande, registerbaserad finsk fallkontrollstudie," American Journal of Epidemiology, vol. 175, nr. 8, s. 775–784, 2012, doi: 10.1093/aje/kwr400.

[17] J. Stokholm et al., "Användning av antibiotika under graviditeten förändrar den kommensala vaginala mikrobiotan," Clinical Microbiology and Infection, vol. 20, nej. 7, s. 629–635, 2014, doi: 10.1111/1469-0691.12411.

[18] DB Nelson, "Behandling och hantering av bakteriell vaginos under graviditet: Nuvarande och framtida perspektiv," Women's Health, vol. 2, nr. 2, s. 267–277, 2006, doi: 10.2217/17455057.2.2.267.

[19] CC Ribeiro-do-Valle et al., "Etiology and use of antibiotika in pregnancy-related infektioner: Results of the WHO Global Maternal Sepsis Study (GLOSS), 1-week inception cohort," Annals of Clinical Microbiology and Antimicrobials, vol. 23, nr. 1, s. 1–12, 2024, doi: 10.1186/s12941-024-00681-8.

[20] R. Jokela et al., "Kvantitativa insikter om effekterna av intrapartum antibiotika och födelseläge på spädbarns tarmmikrobiota i relation till välbefinnande under det första levnadsåret," Gut Microbes, vol. 14, nr. 1, s. 1–16, 2022, doi: 10.1080/19490976.2022.2095775.

[21] M. Reyman et al., "Effekter av antibiotika i tidigt liv på den utvecklande tarmmikrobiomet hos spädbarn och resistom: en randomiserad studie," Nature Communications, vol. 13, nr. 1, s. 1–12, 2022, doi: 10.1038/s41467-022-28525-z.

[22] H. Huang, J. Jiang, X. Wang, K. Jiang och H. Cao, "Exponering för ordinerad medicin i tidiga liv och effekter på tarmmikrobiota och sjukdomsutveckling," eClinicalMedicine, vol. 68, sid. 102428, 2024, doi: 10.1016/j.eclinm.2024.102428.

[23] S. Tanaka et al., "Inflytande av antibiotikaexponering i den tidiga postnatala perioden på utvecklingen av tarmmikrobiota," FEMS Immunology & Medical Microbiology, vol. 56, nr. 1, s. 80–87, 2009, doi: 10.1111/j.1574-695X.2009.00553.x.

[24] NA Bokulich, J. Chung, T. Battaglia och N. Henderson, "Antibiotika, födelseläge och dietform av mikrobiommognad under tidigt liv," Science Translational Medicine, vol. 8, nr. 343, s. 1–25, 2016, doi: 10.1126/scitranslmed.aad7121.

[25] J. Jaroszewski, N. Mamun och K. Czaja, "Dubbelriktad interaktion mellan tetracykliner och tarmmikrobiome," Antibiotics, vol. 12, nr. 9, s. 1–18, 2023, doi: 10.3390/antibiotics12091438.

[26] DF Pancu et al., "Antibiotika: Konventionell terapi och naturliga föreningar med antibakteriell aktivitet - en farmako-toxikologisk screening," Antibiotics, vol. 10, nr. 4, 2021, doi: 10.3390/antibiotics10040401.

[27] EM Halawa et al., "Antibiotisk verkan och resistens: uppdaterad översyn av mekanismer, spridning, påverkande faktorer och alternativa metoder för att bekämpa resistens," Frontiers in Pharmacology, vol. 14, nr. Januari, s. 1–17, 2023, doi: 10.3389/fphar.2023.1305294.

[28] A. Marcobal och JL Sonnenburg, "Human milk oligosaccharide consumer by intestinal microbiota," Clinical Microbiology and Infection, vol. 18, nr. SUPPL. 4, s. 12–15, 2012, doi: 10.1111/j.1469-0691.2012.03863.x.

[29] K. Korpela och WM de Vos, "Restaurering av spädbarns tarmmikrobiota: toppmoderna," Gut Microbes, vol. 14, nr. 1, s. 1–14, 2022, doi: 10.1080/19490976.2022.2118811.

[30] C. Milani et al., "De första mikrobiella kolonisatorerna av den mänskliga tarmen: sammansättning, aktiviteter och hälsokonsekvenser av spädbarnets tarmmikrobiota," Microbiology and Molecular Biology Reviews, vol. 81, nr. 4, s. 1–67, 2017.

[31] K. Korpela et al., "Probiotikatillskott återställer normal mikrobiotasammansättning och funktion hos antibiotikabehandlade och hos kejsarsnittsfödda spädbarn," Microbiome, vol. 6, nr. 1, s. 1–11, 2018, doi: 10.1186/s40168-018-0567-4.

[32] K. Korpela et al., "Modernes fekal mikrobiotatransplantation i kejsarsnitt födda spädbarn snabbt återställer normal tarmmikrobiella utveckling: en proof-of-concept studie," Cell, vol. 183, nr. 2, s. 324–334.e5, 2020, doi: 10.1016/j.cell.2020.08.047.

[33] G. Puccio et al., "Effekter av modersmjölksersättning med oligosackarider från bröstmjölk på tillväxt och sjuklighet: en randomiserad multicenterstudie," Journal of Pediatric Gastroenterology and Nutrition, vol. 64, nr. 4, s. 624–631, 2017, doi: 10.1097/MPG.00000000000001520.

[34] KC Goehring, BJ Marriage, JS Oliver, JA Wilder, EG Barrett och RH Buck, "I likhet med de som ammas har spädbarn som matas med en formel innehållande 2'-fukosyllaktos lägre inflammatoriska cytokiner i en randomiserad kontrollerad studie," The Journal of Nutrition, vol. 146, nr. 12, s. 2559–2566, 2016, doi: 10.3945/jn.116.236919.

Vill du upptäcka ditt barns tarmhälsa?

Albas banbrytande test hjälper dig att upptäcka ditt barns tarmhälsa och guidar dig om hur du kan förbättra den, med hjälp av en certifierad Nutrition & Health Coach.

Hämta Alba