För läkare
Information till vårdgivare
Möt vår vetenskapliga rådgivande nämnd
Visste du att mer än 50 % av alla nyfödda har magsymtom? Mycket ofta går dessa problem lösta. För föräldrar kan det vara utmattande och frustrerande att inte veta vad de ska göra när barnet inte slutar gråta. Att besöka läkare och få höra "saker kommer att bli bättre med tiden", eller att försöka navigera i en virvelvind av tipsartiklar på nätet utan att lyckas, gör det inte lättare.
Det har gjorts mycket forskning om spädbarns tarmhälsa, men det har inte förekommit mycket innovation på området. Vi vill ta saker ett steg längre. För spädbarn, för föräldrar och för bättre hälsa för framtida generationer.
Prof. Eremitus Willem M de Vos
PhD
- Erkänd professor emeritus vid Helsingfors universitet och Wageningens universitet
- 850+ publikationer banbrytande mikrobiomvetenskap, särskilt i det tidiga livet (H-index>190)
- Upptäckte Akkermansia muciniphila - en nyckelmikroorganism med en roll i kardiometaboliska sjukdomar
- Först som banade väg för fekala mikrobiotatransplantationer (FMT) för att återställa spädbarns tarmmikrobiomet efter kejsarsnitt och antibiotika
- Medledare för HELMi-kohorten vid Helsingfors universitet
Vetenskaplig grundare av Alba Health
Prof. Yvan Vandeplas
MD
- Barnläkare och chef för pediatrik, Vrije Universiteit Brussels och University Hospital Brussels
- 600+ publikationer inom pediatrisk gastroenterologi, med fokus på kolik, funktionella gastrointestinala störningar och spädbarnsnäring (H-index = 90)
- Del av arbetsgruppen för European Society for Pediatric Gastroenterology, Hepatology and Nutrition (ESPGHAN) som utvärderar bevis i probiotika
Dr Erica Bonns
MD
- Läkare specialiserad i pediatrik, Stockholm
- Styrelseledamot i flera digitala hälsoföretag och startups i Sverige, med fokus på att göra vården närmare medborgarna
- Tidigare Chief Medical Officer på digitala lösnings- och AI-företag för vården
Prof. Robert Brummer
MD
- Professor i gastroenterologi och klinisk nutrition vid Örebro universitet, dekanus vid fakulteten för medicin och hälsa
- Läkare specialiserad på klinisk nutrition och leder ett spetskompetenscentrum inom nutrition, Food and Health Initiative och Rosetta-initiativen
- Ej kompenserad vetenskaplig och medicinsk rådgivare för Alba Health
Prof. Luisa W. Hugerth
PhD
- Ansvarig utredare vid Uppsala universitet knuten till Karolinska Institutet
- Forskare specialiserad på moderns tarmmikrobiome under graviditet och effekterna på nyfödda spädbarn, samt spädbarnsmikrobiomet och funktionella gastrointestinala störningar
- Tidigare har hon varit en del av att leda forskargruppen vid SweMami-kohorten, som studerade tarm- och vaginalmikrobiomet hos 5 000 mödrar och spädbarn, i Sverige
- Ej kompenserad vetenskaplig och medicinsk rådgivare för Alba Health
doktor Jakob Stokholm
MD, PhD
- Seniorforskare vid COPSAC, Köpenhamns universitet
- Leder mikrobiomgruppen vid COPSAC (The Copenhagen Prospective Study on Asthma in Childhood) - en av de största barnkohorterna i Europa, inklusive tarmmikrobiomdata och 20+ års longitudinella data.
- 150+ publikationer med fokus på tarmmikrobiomet, fetma och astma i barndomen
- Ej kompenserad vetenskaplig och medicinsk rådgivare för Alba Health
Prof. Nele Brusselaers
MD, PhD
- Professor i farmako-epidemiologi vid universitetet i Antwerpen
- Seniorforskare och teamledare i klinisk epidemiologi vid Centrum för translationell mikrobiomeforskning (CTMR) vid Karolinska Institutet, specialiserad på sjukdomar i mag-tarmkanalen och förändringar i tarmmikrobiomet
- Tidigare har hon varit en del av att leda forskargruppen vid SweMami-kohorten, som studerade tarm- och vaginalmikrobiomet hos 5 000 mödrar och spädbarn, i Sverige
- Ej kompenserad vetenskaplig och medicinsk rådgivare för Alba Health
Michelle Henning
Författare, Certifierad Närings-och Hälsocoach
- Certifierad föräldracoach och certifierad näring- & hälsocoach
- Författare till boken "Grow Healthy Babies: The Evidence-Based Guide to a Healthy Pregnancy and Reducing Your Child's Risk of Astma, Eczema, and Allergies" (2021). Michelles bok granskade över 660 studier i ämnet och har hyllats av viktiga opinionsbildare: "En av de bästa böckerna jag någonsin har läst. Som vetenskapsman, obstetriker och tränare - är det viktig läsning för alla som arbetar med graviditetshälsa att kunna ge rätt råd till kvinnor för att vårda sitt barn och optimera sin framtid. ” - Dr. Karen Joash, obstetriker, gynekolog och chef för medicinsk utbildning vid Imperial College London & NHS
- Nutrition & Parenting författare för WIRED, Pathways to Family Health and Babycenter
Samarbete & forskning
Alba Health har etablerat ett forskningssamarbete med Helsingfors universitets Health and Early Life Microbiota (HELMi)-kohort, en av världens ledande barnhälsokohorter som kopplar samman tarmhälsa, livsstil och hälsoresultat.
HELMi
Health and Early Life Microbiota, Helsingfors universitet
Detta forskningssamarbete involverar inte behandling av HELMi-insamlade personuppgifter av Alba Health.
Testa Alba
Vad vet vi om tarmmikrobiomet?
Även om det fortfarande finns mycket vi inte vet om vår mikrobiom, har forskning om tarmmikrobiom fått stor uppmärksamhet under de senaste åren [1]. Vetenskapliga publikationer om det mänskliga tarmmikrobiomet har ökat mer än tio gånger under det senaste decenniet enbart [2], vilket stärker sambanden mellan tarmmikrobiomet och hälsa under det tidiga livet och ger insikt i dess mekanismer [3]. Dessutom finns det ett ökat stöd för uppfattningen att mikrobiell kolonisering tidigt i livet påverkar livslång hälsa.
Kolik (påverkar 1 av 5 spädbarn [4])
Tarmmikrobiomet föreslås spela en roll vid infantil kolik. Spädbarn med kolik har visat skillnader i mikrobiell stabilitet, mångfald och koloniseringsmönster jämfört med friska spädbarn [5].
Allergiska sjukdomar
Förändringar i tarmmikrobiomet är förknippade med senare diagnos av allergiska sjukdomar hos barn som atopisk dermatit, astma och födoämnesallergier. Förändringar i mikrobiella funktionsvägar har visat sig vara associerade med högre risk att utveckla allergier, med allergibenägna barn som visar brist på mikrober som producerar kortkedjiga fettsyror (SCFA), särskilt butyrat [6,7].
Atopisk dermatit
Påverkar mer än 1 av 10 barn <6 år [8]
Matsmältning av humanmjölksoligosackarider av tarmmikrober är associerad med en minskad risk att utveckla atopisk dermatit genom de immunmodulerande effekterna av mikrobiella metaboliter [9].
Matallergier
Påverkar upp till 1 av 10 barn [10]
Tarmmikrobiomet och dess metaboliter har visat sig spela en roll för oral tolerans mot mat. Denna process har visat sig vara särskilt viktig under det tidiga livet, eftersom störningar i denna process under spädbarns avvänjning kan öka risken för att utveckla födoämnesallergier [11]. Allergiska barn visar skillnader i deras tarmmikrobiom jämfört med friska kontroller [12], inklusive minskad mångfald, skillnader mellan bakteriearter [13] och lägre förekomst av bakterier som producerar SCFA [14].
Astma
Påverkar 1 av 10 barn [15]. Omogna tarmmikrobiella sammansättningar eller störningar i tarmmikrobiom hos barn vid 1 års ålder är associerade med en ökad risk för astmautveckling vid 5-6 års ålder [16, 17].
Autoimmuna sjukdomar
Typ 1 diabetes
Påverkar 1 av 25 barn i västländer [18]
Spädbarn som senare utvecklar typ 1-diabetes (T1D) har visat sig ha en annan tarmmikrobiom än hos friska spädbarn [19]. T1D-barn visar tarmmikrobiomförändringar, inklusive en minskad förmåga att producera skyddande SCFAs [20, 21].
Celiaki
Drabbar nästan 1 av 100 barn [22]
Barn som fortsätter att utveckla celiaki visar förändringar i mikrobiell mängd före sjukdomsdebut jämfört med friska barn [23].
Kognitiv utveckling
Autismspektrumtillstånd
Drabbar 1 av 100 barn [24]
Barn med autismspektrumtillstånd (ASD) är mer benägna att uppleva tarmsymptom [25] och visar förändrad mikrobiell sammansättning associerad med minskad mikrobiell mångfald och rikedom [26] och lägre SCFA-nivåer [27]. På liknande sätt har spädbarn med högre risk för ASD visat sig uppvisa förändringar i både tarmmikrobiomsammansättning och funktionalitet under tidigt liv [28].
Metaboliska störningar
Fetma och övervikt
drabbar en tredjedel av europeiska barn i skolåldern [29]
Studier visar en generell trend där vissa bakteriesammansättningar och förändringar i bakteriemängd är associerade med pediatrisk övervikt och fetma. Detta kan kopplas till de tre huvudsakliga mikrobiomstörande ämnena i det tidiga livet - antibiotika, kejsarsnittsförlossning och ersättningsmatning - som alla har visat sig förändra tarmmikrobiomet och är kopplade till metabolisk dysreglering [30].
Vetenskaplig litteratur visar ett samband mellan tarmmikrobiomet och immunreglering under immunsystemets utveckling [31]. Mikrobiomets sammansättning har visat sig påverkas av födelsesätt och geografiskt läge, vilket visar den ekologiska överlappningen mellan olika bakterier under sådana förhållanden [32, 33]. Dessutom visar flera studier effekten av miljöförhållanden (syskon, husdjur, natur och hushåll) på spädbarns tarmmikrobiom, immunutveckling och efterföljande sjukdomsutveckling.
- Närvaro av syskon mellan 6-18 månader och husdjur påverkar sammansättningen av barnets tarmmikrobiomet [34].
- Barn med äldre syskon har ett mer utvecklat tarmmikrobiom vid 12 månaders ålder vilket är associerat med en lägre prevalens av födoämnesallergier [35].
- Mikrober som bärs av husdjur kan stimulera spädbarns immunförsvar och minska risken för barneksem, astma och fetma [36].
- Barn som leker i smuts, gräs och bland träd har visat sig ha en mer varierad tarmmikrobiom jämfört med barn som leker på en skolgård med betong och grus [37].
- Exponering för antibakteriella ingredienser som används i hushållsrengöringsprodukter under spädbarnsåldern har associerats med övervikt under tidig barndom [38].
Kejsarsnitt
Står för 1 av 4 födslar i Europa [39]
Födelse via kejsarsnitt tar bort ögonblicket för överföring av tarmbakterier från modern till spädbarnet jämfört med vaginal förlossning [40], och förändringarna i koloniseringen som orsakas av kejsarsnitt kan kvarstå i upp till ett år [41]. Spädbarn födda via kejsarsnitt visar förändringar i tarmmikrobiom [40,42] inklusive ett minskat överflöd av vissa bakterier som tros spela en roll vid träning av immunförsvaret [43].
Modersmjölksersättning
Tillsammans med utpressad bröstmjölk ges till 1 av 4 svenska spädbarn vid fyra månaders ålder [44]
Det finns väletablerade skillnader mellan tarmmikrobiomet hos spädbarn som ammas och modersmjölksersättning. I allmänhet visar tarmmikrobiomet hos spädbarn med modermjölksersättning olika överflöd och mångfald [45, 46] med skillnader i infektionssvar [45] och kolonisationsmönster av viktiga bakterier i det tidiga livet [46] hos spädbarn som matas med modermjölksersättning jämfört med spädbarn som ammas.
Antibiotika
Ges till mer än 2 av 5 av svenska barn i åldrarna 0-2 [47]
Spädbarnets tarmmikrobiomet störs efter antibiotika [42, 47-50] som ses hos vaginalt förlösta spädbarn där antibiotikaexponering förändrar tarmmikrobiomet liknande C-sektionen [41]. Studier visar att exponering för antibiotika under de första levnadsåren är förknippad med flera kroniska tillstånd och övervikt [51,52].
Även om vårt genom inte kan ändras lätt, kan vårt tarmmikrobiom förändras och förbättras för att förhindra eller till och med behandla avvikelser som kan leda till sjukdom [53]. Detta har utvecklats till ett område för aktiv forskning.
Olika studier har behandlat användningen av interventioner med levande bakterier som har en hälsofördel, även känd som probiotika, som kan förebygga eller förbättra allergiska sjukdomar [54-56]. I vissa fall har detta associerats med förbättrad tarmmikrobiomsammansättning och funktion [57, 58].
Särskild uppmärksamhet har ägnats spädbarn förlossade med kejsarsnitt där olika ingrepp har visat normalisering av tarmmikrobiomet [59, 60]. En färsk ESPGHAN-översikt rekommenderar användning av probiotika i specifika kliniska situationer hos spädbarn med gastrointestinala sjukdomar [61].
En annan typ av intervention är den med specifika substrat för tarmmikrober som förbättrar hälsan, så kallade prebiotika. Dessa är av stort intresse för den tidiga utvecklingen då modersmjölken innehåller en stor mängd så kallade humana mjölkoligosackarider (HMO) som selektivt används av tarmbakterier som koloniserar tidigt i livet, såsom Bifidobacterium och Bacteroides spp. [53]. Specifika kombinationer av oligosackarider har visat sig förbättra tarmmikrobiomet hos spädbarn som får modersmjölksersättning för att likna närmare den hos ammade spädbarn [62]. Ny utveckling har fokuserat på att förse spädbarn med specifika HMO med samma syfte [63].
Har du fortfarande frågor?
Kontakta oss
Hur analyserar vi tarmmikrobiomet vid Alba?
Alba Health ber föräldrar att skicka in ett avföringsprov från deras barn, vilket innebär att denna procedur är icke-invasiv och inte kräver att föräldrar gör några förändringar i sin dagliga rutin. Alba Health använder deep shotgun metagenomics sekvenseringsteknik för att analysera extraherat DNA från spädbarns avföringsprover. Denna metod ger omfattande mikrobiomprofilering, inklusive bakterier, svampar, virus, protozoer och bakteriofager och möjliggör karakterisering av mikrobiomsammansättningen.
Detta är den mest avancerade tekniken som används inom mikrobiomforskning idag med den högsta effekten, som erbjuder både insikter om sammansättning och funktionalitet.
(Används av Alba*)
Shotgun Metagenomics
16S RNA amplikon
RNA sekvensering
qPCR
*Alba Health har validerat kvaliteten på våra resultat i en studie som testar samlingens robusthet, DNA-extraktion och sekvensering.
Hur vi hanterar din integritet
Endast mikrobiellt DNA analyseras, medan mänskligt DNA inte gör det. Mikrobiellt DNA tillåter inte spårning till en individ. Analyserna kommer att utföras på Alba Health med hjälp av dess infrastruktur och data kommer att lagras i Sverige i enlighet med GDPR och informerat samtycke.
Vad handlar PREVENT-studien om?
Alba Health lanserar sin första forskningsstudie som kartlägger sambandet mellan tarmmikrobiomet och livsstil, välbefinnande och hälsa under det första levnadsåret.
Forskningsmål och hypotes
- Huvudsyftet med denna studie är att utvärdera sambandet mellan spädbarnsmikrobiomet under det första levnadsåret och hälsa under en 6-månadersperiod med hjälp av omfattande metadatainsamling.
- Vårt sekundära mål är att utveckla maskininlärningsmodeller för att förutsäga kärnmikrobiomemarkörer baserat på avföringsegenskaper.
- Vårt tredje och sista mål är att utvärdera om en inspelning av spädbarns gråt kan vara ett verktyg för att minska bördan för förstagångsföräldrar när det gäller att förstå sitt spädbarns behov.
Fokuset på gråt är det första i historien!
Om vår hypotes är korrekt är nyckelålderspoäng signifikanta prediktorer för utveckling av mikrobiom, vilket korrelerar med att introducera olika livsmedel i spädbarnets kost. Studien och definitionen av vad som ska anses vara en hälsosam mikrobiomkonstitution för dessa tidsfönster kan möjliggöra kostinterventioner, god immunutveckling hos barnet och eventuellt förebyggande av komplikationer.
Studiedesign
PREVENT-studien är en observationsstudie, vilket innebär att vi inte ber deltagarna att ändra sin dagliga rutin och de kommer att kunna delta från sitt eget hem och inga läkarbesök behövs. All forskning kommer att utföras i Sverige.
Juridiska riktlinjer
Denna studie har godkänts av Etikprövningsmyndigheten (registreringsnr 2023-05299-01)
All data kommer att hanteras i enlighet med GDPR, svensk lag och informerat samtycke.
Alla deltagare kommer att uppmanas att ge sitt informerade samtycke innan de påbörjar någon studieverksamhet.
[1] Clavel T, Horz H, Segata N, Vehreschild M. Nästa steg efter 15 stimulerande år av forskning om mänsklig tarmmikrobiom. Mikrobiell bioteknik. 2021 nov 24;15(1):164–75.
[2] PubMed-sökning [Internet]. PubMed. Nationellt centrum för bioteknikinformation; [citerad 2023 6 november]. Tillgänglig från: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/?term=%28gut+microbiota%5BTitle%2FAbstract%5D%29+OR+%28gut+microbiome%5BTitle%2FAbstract%5D%29&filter=hum_ani.humans&filter =år.2012-2022
[3] de Vos WM , Tilg H, Van Hul M, Cani PD. Tarmmikrobiom och hälsa: mekanistiska insikter. Gut. 2022 1 feb;71(5):1020–32.
[4] Vandenplas Y , Abkari A, Bellaiche M, et al. Prevalens och hälsoresultat av funktionella gastrointestinala symtom hos spädbarn från födsel till 12 månaders ålder. Journal of Pediatric Gastroenterology and Nutrition. 2015 nov;61(5):531–7.
[5] Hofman D, Kudla U, Miqdady M, Nguyen TVH, Morán-Ramos S, Vandenplas Y. Fekal mikrobiota hos spädbarn och småbarn med funktionella gastrointestinala störningar: en systematisk översyn. Näringsämnen. 2022;14(5):974.
[6] Hoskinson C, Dai DLY, Del Bel KL, et al. Försenad mognad av tarmmikrobiota under det första levnadsåret är ett kännetecken för pediatrisk allergisk sjukdom. Naturkommunikation. 2023;14(1):4785.
[7] Nylund L, Nermes M, Isolauri E, Salminen S, de Vos WM , et al. Svårighetsgraden av atopisk sjukdom korrelerar omvänt med intestinal mikrobiota och butyratproducerande bakterier. Allergi. 2015;70(2):241–4.
[8] Silverberg JI, Barbarot S, Gadkari A, et al. Atopisk dermatit i den pediatriska populationen: En tvärsnitts, internationell epidemiologisk studie. Annals of Allergy, Astma & Immunology. 2021;126(4):417-428.e2.
[9] Rahman T, Sarwar PF, Potter C, et al. Roll av oligosackarid-metaboliserande bakterier i bröstmjölk i utvecklingen av atopisk dermatit/eksem. Frontiers in Pediatrics 2023;11.
[10] Lee S. IgE-medierade födoämnesallergier hos barn: prevalens, triggers och hantering. Korean Journal of Pediatrics 2017;60(4):99–105.
[11] Stephen-Victor E, Crestani E, Chatila TA. Kost- och mikrobiella bestämningsfaktorer vid matallergi. Immunitet 2020;53(2):277–89.
[12] De Filippis F, Paparo L, Nocerino R, et al. Specifika tarmmikrobiomsignaturer och tillhörande pro-inflammatoriska funktioner är kopplade till pediatrisk allergi och förvärv av immuntolerans. Nature Communications 2021;12(1):5958.
[13] Bao R, Hesser LA, He Z, et al. Fekal mikrobiom och metabolom skiljer sig åt hos friska och matallergiska tvillingar. Journal of Clinical Investigation 2021;131(2).
[14] Goldberg MR, Mor H, Magid Neriya D, Magzal F, Muller E, Appel MY, et al. Mikrobiell signatur i IgE-medierade födoämnesallergier. Genome Medicine 2020;12(1).
[15] Asher MI, Rutter CE, Bissell K, et al. Världsomspännande trender i bördan av astmasymtom hos barn i skolåldern: Global Asthma Network Fas I tvärsnittsstudie. The Lancet 2021;398(10311):1569–80.
[16] Stokholm J , Blaser MJ, Thorsen J, et al. Mognad av tarmmikrobiomet och risk för astma i barndomen. Naturkommunikation 2018;9(1):141.
[17] Stokholm J , Thorsen J, Blaser MJ, et al. Förlossningsläge och tarmmikrobiella förändringar korrelerar med en ökad risk för astma hos barn. Science Translational Medicine 2020;12(569).
[18] Årsrapport 2019 TEDDY - Omgivningsfaktorer för utveckling av autoimmun (typ 1) diabetes och celiaki hos barn. Lunds universitet Medicinska fakulteten, Region Skåne, National Institute of Health, Institutionen för hälsa och mänskliga tjänster (USA), CRC; 2019.
[19] Malin Ördberg, Milletich PL, Ahrens AP, et al. Spädbarns tarmmikrobiom sammansättning korrelerade med förvärv av typ 1-diabetes i den allmänna befolkningen: ABIS-studien. Diabetologia 2023;66.
[20] Vatanen T, Franzosa EA, Schwager R, et al. Den mänskliga tarmmikrobiomet i tidig typ 1-diabetes från TEDDY-studien. Nature 2018;562(7728):589–94.
[21] de Goffau MC, Fuentes S, van den Bogert B, Honkanen H, de Vos WM , et al. Avvikande tarmmikrobiotasammansättning vid början av typ 1-diabetes hos små barn. Diabetologia. 2014 Jun 15;57(8):1569–77.
[22] Singh P, Arora A, Strand TA, et al. Global förekomst av celiaki: systematisk granskning och metaanalys.
För en friskare morgondag
Följ med oss i arbetet mot ökad förståelse för tarmhälsa i kommande generationer.