De första 1000 dagarna – varför ditt barns mage och tarm är viktigare än du tror
Sammanfattning
De första 1000 dagarna, från graviditet till ungefär två års ålder, är som en byggplats för ditt barns framtida hälsa. Under den här unika perioden formas inte bara kropp och hjärna – även tarmfloran, kroppens egna små hjälpbakterier, börjar sitt viktiga arbete. Forskningen visar att en välmående tarmflora kan lägga grunden för ett starkt immunförsvar, en frisk ämnesomsättning och bättre hälsa långt fram i livet. Här får du veta varför dessa tidiga år är så viktiga – och hur du som förälder kan stötta ditt barns lilla mage på bästa sätt.
Vad menas med de första 1000 dagarna?
De första 1000 dagarna räknas från graviditeten och fram till ditt barns andra eller tredje födelsedag. Under den här tiden växer och utvecklas barnets kropp i en rasande takt. Immunförsvaret, ämnesomsättningen, hjärnan och hormonsystemet – allt byggs upp och programmeras för livet [1].
Men det är inte bara de stora systemen som formar sig. Även tarmfloran – de miljarder små bakterier som lever i magen – har sin mest kritiska utveckling just nu [1], [2]. Tarmfloran går från noll till ett fullt utvecklat ekosystem på bara några få år.
Man kan tänka sig tarmfloran som en skog som växer upp från marken, och de första bakterierna som flyttar in bygger vägar, bryggor och hus som andra viktiga bakterier sedan behöver för att kunna slå rot. Allt börjar vid födseln – och sättet vi föds, matas och lever påverkar vilka bakterier som får chans att bosätta sig först [1], [24].
Varför spelar tarmfloran så stor roll just nu?
Tarmfloran är mycket mer än bara något som hjälper till att smälta maten. Forskningen visar att dessa små invånare i magen styr och samarbetar med flera av kroppens viktigaste system:
- Immunförsvaret: En stor del av immunförsvaret sitter faktiskt i tarmen. Här hjälper vissa bakterier till att lära kroppen vad som är farligt – och vad som inte är det [3], [4].
- Hjärnans utveckling och humör: Tarm och hjärna pratar med varandra via den så kallade tarm-hjärna-axeln. Vissa bakterier tillverkar till och med signalsubstanser som serotonin, som påverkar både humör, sömn och hjärnans utveckling [5], [6].
- Ämnesomsättning och viktreglering: Tarmfloran bryter ner fibrer och mat och hjälper kroppen att ta upp näring och energi på ett hälsosamt sätt [8], [9].
- Hormoner och tillväxt: Tarmfloran pratar också med kroppens hormonsystem och påverkar bland annat stress, hunger och tillväxt [12].
Forskningen visar tydligt att en välbalanserad tarmflora tidigt i livet kan minska risken för problem som allergier, astma, övervikt och diabetes senare i livet [10], [11], [33].
Vill du lära dig mer om barns tarmhälsa? Lyssna på vår podcast där vi intervjuar experter inom barns hälsa.
Hur kan tarmfloran påverka ditt barns hälsa – både nu och i framtiden?
När tarmfloran utvecklas i balans brukar magen fungera smidigt – med lugna, nöjda barn som sover och äter bra. Men när något stör balansen, till exempel vid antibiotika, kejsarsnitt, eller om vissa nyckelbakterier saknas – kan kroppen komma ur kurs.
Många föräldrar märker det som:
- Kolik och otröstlig gråt [27], [28]
- Förstoppning eller lös mage [29], [31]
- Reflux och kräkningar [30]
- Sömnproblem [32]
Det är inte bara tufft för barnet – hela familjen påverkas.
Men det stannar inte där. Forskningen kopplar också tidiga obalanser i tarmfloran till ökad risk för:
- Allergier och astma [33], [34], [35]
- Eksem [34]
- Övervikt och diabetes [10], [11], [36], [37]
Det som händer i magen under de första 1000 dagarna är alltså inte bara "barnsjukdomar" – det kan påverka hela kroppens framtida hälsa [16], [17].
Vad kan jag som förälder göra?
Det fina är att du som förälder kan göra mycket för att hjälpa tarmfloran att växa till en stark och frisk skog. Här är några enkla men viktiga saker du kan tänka på:
Amning, om det är möjligt
Bröstmjölk innehåller unika fibrer (HMOs) som matar goda bakterier och hjälper tarmen att växa starkt [28], [29].
Variera kosten när barnet börjar med fast föda
Färg, fibrer och variation ger en rik och mångsidig tarmflora som gör magen mer tålig [45].
Probiotika – rätt sort vid rätt tidpunkt
Probiotika kan hjälpa tarmfloran efter antibiotika eller vid magbesvär, men det är viktigt att välja rätt stam. Läs mer i vår artikel om probiotika för barn.
Var försiktig med antibiotika
När det behövs är det livsviktigt – men efteråt kan magen behöva lite extra stöd [43]. Läs mer om hur i vår artikel om antibiotika och barn.
Låt barnet utforska världen
Kontakt med husdjur, natur och andra barn hjälper tarmfloran att bli stark och tålig [46].
Det handlar inte om perfektion – små dagliga val gör stor skillnad över tid.
Stötta ditt barns tarmflora tidigt
En hälsosam mage börjar tidigt - förstå den bättre med Alba.
Kom igång
Slutsats – de första 1000 dagarna är en unik chans för ditt barns framtida hälsa
De första 1000 dagarna är kroppens och tarmens största byggprojekt – och du som förälder kan spela en avgörande roll. Genom enkla, omtänksamma val kan du stötta ditt barns mage, immunförsvar och framtida hälsa.
På Alba Health vill vi ge dig kunskap och verktyg som bygger på vetenskap men som är enkla att använda i vardagen – utan pekpinnar.
[1] R. C. Robertson, A. R. Manges, B. B. Finlay, and A. J. Prendergast, “The Human Microbiome and Child Growth – First 1000 Days and Beyond,” Trends Microbiol., vol. 27, no. 2, pp. 131–147, 2019, doi: 10.1016/j.tim.2018.09.008.
[2] A. Likhar and M. S. Patil, “Importance of Maternal Nutrition in the First 1,000 Days of Life and Its Effects on Child Development: A Narrative Review,” Cureus, vol. 14, no. 10, pp. 8–13, 2022, doi: 10.7759/cureus.30083.
[3] S. P. Wiertsema, J. van Bergenhenegouwen, J. Garssen, and L. M. J. Knippels, “The interplay between the gut microbiome and the immune system in the context of infectious diseases throughout life and the role of nutrition in optimizing treatment strategies,” Nutrients, vol. 13, no. 3, pp. 1–14, 2021, doi: 10.3390/nu13030886.
[4] B. M. Henrick et al., “Bifidobacteria-mediated immune system imprinting early in life,” Cell, vol. 184, no. 15, pp. 3884-3898.e11, 2021, doi: 10.1016/j.cell.2021.05.030.
[5] J. F. Cryan et al., “The microbiota-gut-brain axis,” Physiol. Rev., vol. 99, no. 4, pp. 1877–2013, 2019, doi: 10.1152/physrev.00018.2018.
[6] E. Sherwin, K. V. Sandhu, T. G. Dinan, and J. F. Cryan, “May the Force Be With You: The Light and Dark Sides of the Microbiota–Gut–Brain Axis in Neuropsychiatry,” CNS Drugs, vol. 30, no. 11, pp. 1019–1041, 2016, doi: 10.1007/s40263-016-0370-3.
[7] J. F. Cryan and T. G. Dinan, “Mind-altering microorganisms: The impact of the gut microbiota on brain and behaviour,” Nat. Rev. Neurosci., vol. 13, no. 10, pp. 701–712, 2012, doi: 10.1038/nrn3346.
[8] J. Tan, C. McKenzie, M. Potamitis, A. N. Thorburn, C. R. Mackay, and L. Macia, The Role of Short-Chain Fatty Acids in Health and Disease, 1st ed., vol. 121. Elsevier Inc., 2014. doi: 10.1016/B978-0-12-800100-4.00003-9.
[9] K. Korpela, “Diet, Microbiota, and Metabolic Health: Trade-Off Between Saccharolytic and Proteolytic Fermentation,” Annu. Rev. Food Sci. Technol., vol. 9, no. December 2017, pp. 65–84, 2018, doi: 10.1146/annurev-food-030117-012830.
[10] M. Kalliomäki, M. C. Collado, S. Salminen, and E. Isolauri, “Early differences in fecal microbiota composition in children may predict overweight,” Am. J. Clin. Nutr., vol. 87, no. 3, pp. 534–538, 2008, doi: 10.1093/ajcn/87.3.534.
[11] M. Bélteky, P. L. Milletich, A. P. Ahrens, E. W. Triplett, and J. Ludvigsson, “Infant gut microbiome composition correlated with type 1 diabetes acquisition in the general population: the ABIS study,” Diabetologia, vol. 66, no. 6, pp. 1116–1128, 2023, doi: 10.1007/s00125-023-05895-7.
[12] G. Clarke, R. M. Stilling, P. J. Kennedy, C. Stanton, J. F. Cryan, and T. G. Dinan, “Minireview: Gut microbiota: The neglected endocrine organ,” Mol. Endocrinol., vol. 28, no. 8, pp. 1221–1238, 2014, doi: 10.1210/me.2014-1108.
[13] J. G. LeBlanc, C. Milani, G. S. de Giori, F. Sesma, D. van Sinderen, and M. Ventura, “Bacteria as vitamin suppliers to their host: A gut microbiota perspective,” Curr. Opin. Biotechnol., vol. 24, no. 2, pp. 160–168, 2013, doi: 10.1016/j.copbio.2012.08.005.
[14] W. M. De Vos, H. Tilg, M. Van Hul, and P. D. Cani, “Gut microbiome and health: Mechanistic insights,” Gut, pp. 1020–1032, 2022, doi: 10.1136/gutjnl-2021-326789.
[15] R. E. Moore and S. D. Townsend, “Temporal development of the infant gut microbiome,” Open Biol., vol. 9, no. 9, 2019, doi: 10.1098/rsob190128.
[16] A. Sarkar, J. Y. Yoo, S. V. O. Dutra, K. H. Morgan, and M. Groer, “The association between early-life gut microbiota and long-term health and diseases,” J. Clin. Med., vol. 10, no. 3, pp. 1–24, 2021, doi: 10.3390/jcm10030459.
[17] M. C. Arrieta, L. T. Stiemsma, N. Amenyogbe, E. Brown, and B. Finlay, “The intestinal microbiome in early life: Health and disease,” Front. Immunol., vol. 5, no. AUG, pp. 1–18, 2014, doi: 10.3389/fimmu.2014.00427.
[18] T. S. Postler and S. Ghosh, “Understanding the Holobiont: How microbial metabolites affect human health and shape the immune system,” Cell Metab., vol. 26, no. 1, pp. 110–130, 2017, doi: 10.1016/j.cmet.2017.05.008.
[19] N. Rolhion and B. Chassaing, “When pathogenic bacteria meet the intestinal microbiota,” Philos. Trans. R. Soc. B Biol. Sci., vol. 371, no. 1707, 2016, doi: 10.1098/rstb.2015.0504.
[20] A. J. Macpherson and N. L. Harris, “Interactions between commensal intestinal bacteria and the immune system,” Nat. Rev. Immunol., vol. 4, no. 6, pp. 478–485, 2004, doi: 10.1038/nri1373.
[21] N. Ottman, H. Smidt, W. M. de Vos, and C. Belzer, “The function of our microbiota: who is out there and what do they do?,” Front. Cell. Infect. Microbiol., vol. 2, no. August, p. 104, 2012, doi: 10.3389/fcimb.2012.00104.
[22] K. Hou et al., “Microbiota in health and diseases,” Signal Transduct. Target. Ther., vol. 7, no. 1, 2022, doi: 10.1038/s41392-022-00974-4.
[23] P. Paone and P. D. Cani, “Mucus barrier, mucins and gut microbiota: The expected slimy partners?,” Gut, vol. 69, no. 12, pp. 2232–2243, 2020, doi: 10.1136/gutjnl-2020-322260.
[24] A. L. Thompson, A. Monteagudo-Mera, M. B. Cadenas, M. L. Lampl, and M. A. Azcarate-Peril, “Milk- and solid-feeding practices and daycare attendance are associated with differences in bacterial diversity, predominant communities, and metabolic and immune function of the infant gut microbiome,” Front. Cell. Infect. Microbiol., vol. 5, no. FEB, pp. 1–15, 2015, doi: 10.3389/fcimb.2015.00003.
[25] G. Iacono et al., “Gastrointestinal symptoms in infancy: A population-based prospective study,” Dig. Liver Dis., vol. 37, no. 6, pp. 432–438, 2005, doi: 10.1016/j.dld.2005.01.009.
[26] Y. Vandenplas, B. Hauser, and S. Salvatore, “Functional Gastrointestinal Disorders in Infancy: Impact on the Health of the Infant and Family,” Pediatr Gastroenterol Hepatol Nutr., vol. 22, no. 3, pp. 207–216, 2019, doi: https://doi.org/10.5223/pghn.2019.22.3.207.
[27] K. Korpela et al., “Microbiome of the first stool after birth and infantile colic,” Pediatr. Res., vol. 88, no. 5, pp. 776–783, 2020, doi: 10.1038/s41390-020-0804-y.
[28] C. De Weerth, S. Fuentes, P. Puylaert, and W. M. De Vos, “Intestinal microbiota of infants with colic: Development and specific signatures,” Pediatrics, vol. 131, no. 2, 2013, doi: 10.1542/peds.2012-1449.
[29] J. G. de Moraes, M. E. F. de A. Motta, M. F. de S. Beltrão, T. L. Salviano, and G. A. P. da Silva, “Fecal Microbiota and Diet of Children with Chronic Constipation,” Int. J. Pediatr., vol. 2016, pp. 1–8, 2016, doi: 10.1155/2016/6787269.
[30] X. Ye, F. Yu, J. Zhou, C. Zhao, J. Wu, and X. Ni, “Analysis of the gut microbiota in children with gastroesophageal reflux disease using metagenomics and metabolomics,” Front. Cell. Infect. Microbiol., vol. 13, no. October, pp. 1–13, 2023, doi: 10.3389/fcimb.2023.1267192.
[31] Q. Fan et al., “The impact of age and pathogens type on the gut microbiota in infants with diarrhea in Dalian, China,” Can. J. Infect. Dis. Med. Microbiol., vol. 2020, 2020, doi: 10.1155/2020/8837156.
[32] S. F. Schoch et al., “From Alpha Diversity to Zzz: Interactions among sleep, the brain, and gut microbiota in the first year of life,” Prog. Neurobiol., vol. 209, p. 102208, 2022, doi: 10.1016/j.pneurobio.2021.102208.
[33] M. C. Arrieta et al., “Early infancy microbial and metabolic alterations affect risk of childhood asthma,” Sci. Transl. Med., vol. 7, no. 307, 2015, doi: 10.1126/scitranslmed.aab2271.
[34] H. Wopereis, K. Sim, A. Shaw, J. O. Warner, J. Knol, and J. S. Kroll, “Intestinal microbiota in infants at high risk for allergy: Effects of prebiotics and role in eczema development,” J. Allergy Clin. Immunol., vol. 141, no. 4, pp. 1334-1342.e5, 2018, doi: 10.1016/j.jaci.2017.05.054.
[35] T. Feehley, C. H. Plunkett, R. Bao, and S. M. C. Hong, “Healthy infants harbor intestinal bacteria that protect against food allergy,” Nat Med., vol. 25, no. 3, pp. 448–453, 2019, doi: 10.1038/s41591-018-0324-z.
[36] T. Vatanen et al., “The human gut microbiome in early-onset type 1 diabetes from the TEDDY study,” Nature, vol. 562, no. 7728, pp. 589–594, 2018, doi: 10.1038/s41586-018-0620-2.
[37] C. J. Stewart et al., “Temporal development of the gut microbiome in early childhood from the TEDDY study,” Nature, vol. 562, no. 7728, pp. 583–588, 2018, doi: 10.1038/s41586-018-0617-x.
[38] National Survey of Children’s Health., “Number of Current or Lifelong Health Conditions, Nationwide, Age in 3 Groups,” NSCH 2021, 2021. https://www.childhealthdata.org/
[39] Emily Moskal, “Infants in industrialized nations are losing a species of gut bacteria that digests breast milk,” Stanford Medicine, 2022. https://med.stanford.edu/news/all-news/2022/06/infant-gut-microbiome-breast-milk.html
[40] N. A. Bokulich, J. Chung, T. Battaglia, and N. Henderson, “Antibiotics, birth mode, and diet shape microbiome maturation during early life,” Sci Transl Med., vol. 8, no. 343, pp. 1–25, 2016, doi: 10.1126/scitranslmed.aad7121.
[41] M. Gómez-Martín et al., “Association between diet and fecal microbiota along the first year of life,” Food Res. Int., vol. 162, no. September, 2022, doi: 10.1016/j.foodres.2022.111994.
[42] M. G. Dominguez-Bello et al., “Delivery mode shapes the acquisition and structure of the initial microbiota across multiple body habitats in newborns,” Proc. Natl. Acad. Sci. U. S. A., vol. 107, no. 26, pp. 11971–11975, 2010, doi: 10.1073/pnas.1002601107.
[43] K. Korpela et al., “Intestinal microbiome is related to lifetime antibiotic use in Finnish pre-school children,” Nat. Commun., vol. 7, 2016, doi: 10.1038/ncomms10410.
[44] K. Fehr et al., “Breastmilk Feeding Practices Are Associated with the Co-Occurrence of Bacteria in Mothers’ Milk and the Infant Gut: the CHILD Cohort Study,” Cell Host Microbe, vol. 28, no. 2, pp. 285-297.e4, 2020, doi: 10.1016/j.chom.2020.06.009.
[45] S. Tamburini, N. Shen, H. C. Wu, and J. C. Clemente, “The microbiome in early life: Implications for health outcomes,” Nat. Med., vol. 22, no. 7, pp. 713–722, 2016, doi: 10.1038/nm.4142.
[46] M. B. Azad et al., “Infant gut microbiota and the hygiene hypothesis of allergic disease: impact of household pets and siblings on microbiota composition and diversity,” Allergy, Asthma Clin. Immunol., vol. 9, no. 15, pp. 1–9, 2013.
[47] H. Huang, J. Jiang, X. Wang, K. Jiang, and H. Cao, “Exposure to prescribed medication in early life and impacts on gut microbiota and disease development,” eClinicalMedicine, vol. 68, p. 102428, 2024, doi: 10.1016/j.eclinm.2024.102428.
[48] E. Org, B. W. Parks, J. W. J. Joo, B. Emert, W. Schwartzman, and E. Y. Kang, “Genetic and environmental control of host-gut microbiota interactions,” Genome Res., vol. 25, pp. 1558–1569, 2015, doi: 10.1101/gr.194118.115.Freely.
[49] G. Berg et al., “Microbiome definition re-visited: old concepts and new challenges,” Microbiome, vol. 8, no. 1, pp. 1–22, 2020, doi: 10.1186/s40168-020-00875-0.
Join us in advancing gut health understanding for the generations to come.
Opt-in to help us discover new insights and build new solutions for child health.